home

DSC04433.JPGKung Kalle Karlsson

Det var en gång en pojke som bodde på en bondgård. Han hette Kalle Karlsson. På bondgården fanns en massa djur som kossor, hästar, grisar, getter och en katt. Katten hette Gustaf och han var bara Kalles.

Men en dag hade katten Gustaf försvunnit, så Kalle sprang direkt ut för att leta efter sin älskade katt. Han frågade alla djur på bondgården, och en han började med att fråga grisarna i svinstian. Alla grisarna låg och sov, men ändå lät de väldigt mycket från dom för dom snarkade och smög fes i sömnen. Kalle visslade till så att grisarna skulle vakna.

- Upp och hoppa alla grisar, sa Kalle.
Det tog en stund, men efter ett tag så stod alla grisar upp och kisade med ögonen.
- Hör upp alla grisar, min katt har försvunnit. Är det någon som har sett honom?
sa Kalle.
Grishövdingen gick fram till Kalle, vädrade och sa:
- Ingen har sett din katt Gustaf.
Kalle gick ut från svinstian gråtandes. Han gick också in till kossorna, hästarna och grisarna men ingen hade sett Kalles katt. Men då kom Kalle på en idé, lasagne var Gustafs favoriträtt. Om han lagade lite lasagne, så kanske Gustaf skulle känna doften av den och komma tillbaka, tänkte han. Kalle gjorde lasagnen precis som Gustaf vill ha den.
- Så nu är lasagnen klar, sa Kalle till kossan Rosa som stod bredvid Kalle och åt gräs.
- Kiss, Kiss, Kiss, sa Kalle och lockade men ingen Gustaf syntes.

Kalle visste inte alls vad han skulle ta sig till, men till slut bestämde han sig att han skulle ut för att leta efter Gustaf. Han la ner lasagnen i ett knyte, sa farväl till alla djuren för ett tag och sedan gav han sig iväg. Kalle gick i dagar och nätter men han såg inte sin katt, så han fortsatte bara att gå. Lasagnen var slut, Kalle hade nu gått i tre hela dygn utan att se sin katt. Han var helt utmattad. Han var så nära på att ge upp för han var så hungrig och trött och han hade inte sovit någonting. Kalle kom fram till en jättestor häck och bakom den såg han en massa tinnar och torn. Det var det sista Kalle såg.

Kalle vaknade upp i en jättestor säng i ett stort rum av att han kände något blött mot sin kind.
- GUSTAF! skrek Kalle.
- Åh vad skönt det är att se dig igen, var har du varit och varför rymde du?
- Jag rymde inte, jag blev kidnappad av en tjuv. Sen svimmade han och jag med sen vaknade jag upp här några dagar senare, sa Gustaf.
Kalle och Gustaf lekte en liten stund sen kom en vacker kvinna in i rummet.
- Så du har vaknat nu?
- Ja de har jag, men hur länge har jag sovit, och vem är du och var är jag? sa Kalle lite nervöst.
- Ta det lugnt. Du har sovit i tre dygn, du är på mitt slott Greveholm och jag är prinsessan här. Men vem är du? sa prinsessan.
Jag heter Kalle Karlsson och det här är min katt Gustaf, sa Kalle.
Jasså är de din katt, jag har undrat helat tiden sen min tjänare tog honom från tjuven vems katt det är för jag misstänkte att de inte är tjuvens, sa prinsessan.


Hemma på Kalles gård fick drängen där ta hand om alla djur, så Kalle stannade kvar hos prinsessan. Dagarna gick, månaderna gick och nu hade Kalle bott hos prinsessan i sju månader. De bestämde sig för att gifta sig och de levde lyckliga i alla sina dagar.