DSC04322.JPG
Flickan och Ballerinadockan
Det var en gång en liten flicka vid namn Axzel.
Hon var alltid snäll glad och söt, men inga vänner hade hon.
Hennes mor frågade:
– Varför är du inte ute med de andra barnen och badar, leker kull eller nått i den stilen?.
-Nej mamma, jag trivs bättre med Axzla, sa Axzel
Axzla var nämligen en ballerinadocka Axzel hade fått i födelsedagspresent av sina älskade farföräldrar, precis innan hennes farfar dog.
-Okej, min älskade Axzel, bara du är lycklig så.
-Jodå mor, sa hon, så sprang hon in i skogen till sin älsklingsplats under den stora eken.Där satte hon sig och började leka . Plötsligt kom en liten snigel förbi och sa:
-Hej söta lilla flicka, vad kan ditt namn vara?
Ursäkta mig, var det ni som pratade? sa Axzel förvånat.
- Ja, kära barn, mitt namn är Merlin, Merlin trollkarlen.
- Okej, mitt namn Axzel. Är du verkligen trollkarl?
- Ja, Axzel, därför ger jag dig tre önskningar! sa Merlin.
- Oj okej, min första önskning är ….. att Axzla blir verklig för mig.
- Javisst, kära du . Puff, puff, snurra upp ned, ned upp så var det klart. Inget hände .
Morgonen där på vaknade Axzel tidigt av att någon låg och snarkade i dockskåpet.
-Ursäkta mig, är det någon här ?
-Oj! förlåt kära prinsessa, jag är här för att ta med dig till drottningen ,för du är väl Axzel?
- Ehh, delvis ja, mitt namn är Axzel ja, men ingen prinsessa är jag så vitt jag vet.
- Jo då ni är den finaste älvprinsessan jag nånsin sett,
sa Axzla. Axzel vart förvirrad men ändå kände hon sig stolt över att vara prinsessa.
-Vad kan jag hjälpa dig med ? frågade Axzel
-Jo, så här ligger det till: Skalbaggekungen som styr den svarta skogen tänker DÖDA drottningen, så vi måsta till älvornas land. Skynda dig!
-Bara en sak, hur kommer vi dit? frågade Axzel.
- Ja, det var en bra fråga. Så satte sig båda ner och funderade. Plötsligt kom Axzel ihåg MERLIN.
-Va, vem är Merlin? frågade Axzla.
- Det är en trollkarl, jag ropar på honom nu. MEEERRRLLIIN!!
- Hej, hallå min lilla pärla, hur kan jag stå till tjänst? sa Merlin
-Vi skulle vilja komma till älvornas slott.
- Ja visst, puff puff snurra upp ned, ned upp, så var det klart.
Inom bara ett få tal sekunder var de i älvornas land.
- Oh, det här är det finaste land jag nånsin sett, sa Axzel
- Jag vet, men nu måste vi traska i väg. Drottningen väntar.
Efter ungefär tre kvart var de framme.
- God dag Ers majestät ,sa Axzla
- God dag min älskade ballerina Axzla. Vem har ni med er då ?
- Detta är en som jag tror kan hjälpa oss. Hon heter Axzel!
- Åh så bra, min kära Axzel, välkommen till oss.
- Åh tack Ers majestät, hur skulle jag kunna hjälpa er?
- Jo mitt barn, det finns faktiskt en sak. Ta den vita svanstenen från trollets navel, i de rosa bergen, i den blå skogen, på den vita vägen. På det sättet skulle svarta skogens förtrollning brytas.
- Okej, då bör vi sätta fart.
De tog två vita hästar och red iväg till den rosa skogen
Efter några timmar var de framme och där tältade de.
På morgonen vaknade de tidigt av att någon tog hästar.
De gick ut för att kolla. Då såg de en av Skalbaggekungens tjänare rida i väg .
De smög efter dem. De stannade upp för de hörde några röster som sa:
- Drottningen har skickat ut några för att ta den vita stenen ur naveln på trollet .
- Vad ska vi göra vår kung.
- Hinna före dem och döda drottningen .
Ja! skrek alla Skalbaggekungens tjänare.
Så vandrade alla i väg. Tjejerna blev livrädda och sprang så fort de kunde. De hann precis fram, då de röck bort stenen ur det sovande trollets mage.
Förtrollningen bröts. Den svarta skogen blev nu återigen den gröna skogen. Alla elaka varelser blev stenar, som prydde skogen snyggt.
De gick tillbaka till slottet. Där var ett sprakande kalas. Alla varelser som kom var glada och vackert klädda.
Drottningen gick fram till Axzel och Axzla och sa:
- Ni är välkomna att stanna här i vår värld.
- Tack så hemskt mycket, men jag känner att jag vill hem till min familj , Sa Axzel.
- Okej jag förstår, sa drottningen.
Axzel och Axzla ställde sig på den blommande ängen och ropade MMMEERRLLIIN! Han kom lika snabbt som förra gången .
- Hej mitt hjärta, hur skulle jag kunna stå till tjänst med din sista önskning ? frågade Merlin.
- Jo, sa Axzel, nu vill vi hem.
- Din önskan är min lag. Puff puff, snurra upp ned upp, så var det klart.
Inom bara ett ögonblick var hon hemma sin säng. Precis då kom hennes mamma och hon sa:
- Men gud vad länge du sov. Var det någon bra dröm du drömde?
-Ja du mor, du ska bara veta, så kastade hon en blick på sin Axzla. Hon tittade på henne och sedan blinkade hon.
- Ja mamma du skulle bara veta ……….Snipp snapp slut så var sagan slut ……..